KRÖNIKA: Jag skulle nog vara ganska bra på att döda och kriga också

Photo by Simon Infanger on Unsplash.

Jag är en sån som är ganska bra på mycket. Ger jag mig på nåt blir jag skaplig på det. Såväl praktiska saker som mer teoretiska. Jag kan både plöja en åker och skriva en debattartikel. Så jag skulle nog bli en bra soldat i kriget också om jag försökte. Men det tänker jag inte göra. Jag vill leva.

Det finns de som koketterar med att vara opraktiska. De skryter om att ha tummen mitt i handen och ringer helst hantverkare så fort det går. Å andra sidan finns det sådana som förlöjligar de teoretiskt bevandrade. De som bara fnyser åt vad de kallar navelskådande och ”inget riktigt”.

Jag tillhör ingendera av dessa grupperingar. Uppväxt på en lantbruksgård kan jag, med lite kort repetition, plöja och harva, samt köra traktor med två vagnar. Samtidigt är jag bra på att skriva, entusiasmera folksamlingar live och har ett utvecklat strategiskt tänkande. Med dessa flera sidor av kunnande skulle jag sannolikt kunna bli en utmärkt krigare. Jag skulle kunna hantera maskiner, skjutvapen, sprängningsanordningar. Jag skulle kunna leda grupper, hitta på listiga attackvägar eller med känsla avgöra när det var dags att ligga lågt kontra överraska. Tillika med skaplig kroppslig fysik och extrem uthållighet, vilket jag genetiskt är utrustad med, skulle jag kunna döda många. Förstöra flertalet fiende-manicker och åstadkomma massor av problem för motståndarsidan.

Jag ska ödmjukt säga att jag inte skulle vara de översta, säg, tre procent bland supersoldater. Lite för gammal, inte megastark, men jag skulle absolut bli en tydlig tillgång. 

Men jag tänker inte göra det. Jag tänker inte gå med i något krig som krigare. Mina typer av egenskaper och förmåga till att bli bra på det jag ger mig på – det är alldeles för värdefullt för det vanliga samhället. Det vore helt idiotiskt att kasta bort det genom att dö i krig. 

Jag vill ju verkligen inte heller att de jag känner, mina vänner och bekanta, som också många verkligen bidrar till samhälle, framsteg och vettig civilisation – de ska inte heller dö i leran i en granatkrater. 

Vi ska leva och ta världen vidare. Att vara en bra krigare är faktiskt vansinnigt omodernt.